{"id":1675,"date":"2026-01-26T11:17:12","date_gmt":"2026-01-26T11:17:12","guid":{"rendered":"https:\/\/xojayli-takm.uz\/?p=1675"},"modified":"2026-02-19T04:59:00","modified_gmt":"2026-02-19T04:59:00","slug":"xojeli-rayoni-malimleme-kitapxana-orayi-4","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/xojayli-takm.uz\/index.php\/2026\/01\/26\/xojeli-rayoni-malimleme-kitapxana-orayi-4\/","title":{"rendered":"Xojeli Rayon\u0131 M\u00e1limleme -kitapxana oray\u0131"},"content":{"rendered":"\n<figure class=\"wp-block-image size-full\"><img fetchpriority=\"high\" decoding=\"async\" width=\"614\" height=\"700\" src=\"https:\/\/xojayli-takm.uz\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/image-7.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-1676\" srcset=\"https:\/\/xojayli-takm.uz\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/image-7.png 614w, https:\/\/xojayli-takm.uz\/wp-content\/uploads\/2026\/01\/image-7-263x300.png 263w\" sizes=\"(max-width: 614px) 100vw, 614px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>M\u00e1limleme bibliografiya x\u0131zmeti<\/p>\n\n\n\n<p>                     <strong>Xal\u0131q ardaqla\u01f5an jaz\u0131wsh\u0131<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>\u00d3zbekstan xal\u0131q jaz\u0131wsh\u0131s\u0131, \u00d3zbekstan Qaharman\u0131&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Said Ahmad tuw\u0131l\u01f5an\u0131na 100 j\u0131l&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; \u00c1debiyatlard\u0131\u0144 jazba \u043ebzor\u0131<\/p>\n\n\n\n<p>Xojeli 2025<\/p>\n\n\n\n<p>&nbsp; Us\u0131 j\u0131l\u0131 \u00d3zbekstan xal\u0131q jaz\u0131wsh\u0131s\u0131, \u00d3zbekstanda x\u0131zmet k\u00f3rsetken k\u00f3rkem \u00f3ner \u01f5ayratkeri, \u00d3zbekstan qaharman\u0131 Said Ahmad&nbsp; 105 jasqa tolad\u0131.&nbsp; Bul s\u00e1ne \u00d3zbekstan k\u00f3leminde ke\u0144 t\u00f3rde belgilenbekte. Xojeli rayon\u0131 M\u00e1limleme -kitapxana oray\u0131nda da bul&nbsp; s\u00e1neni \u0131lay\u0131ql\u0131 t\u00farde&nbsp; belgilep \u00f3tkeriw maqsetinde&nbsp; k\u00f3plegen ilajlar islenip at\u0131r.&nbsp; Kitap k\u00f3rgizbeleri qoy\u0131lmaqta, s\u00e1wbetlesiw kesheleri \u00f3tkerilip, metodikal\u0131q qollambalar islenbekte.<\/p>\n\n\n\n<p>&nbsp; Al, m\u00e1limleme- bibliografiya x\u0131zmeti t\u00e1repinen bolsa, jaz\u0131wsh\u0131n\u0131\u0144 \u00f3miri h\u00e1m d\u00f3retiwshilik x\u0131zmetine q\u0131z\u0131\u01f5\u0131wsh\u0131 oq\u0131wsh\u0131lar, m\u00fa\u01f5allimler, student jaslar h\u00e1m b\u00e1rshe paydalan\u0131wsh\u0131lar ush\u0131n&nbsp; \u00e1debiyatlard\u0131\u0144 bibliografiyal\u0131q jazba obzor\u0131 islenip ot\u0131r.<\/p>\n\n\n\n<p>Bul obzor eki b\u00f3limnen ibarat.<\/p>\n\n\n\n<p>1.Said Ahmadt\u0131\u0144 \u00f3miri h\u00e1m d\u00f3rwetiwshiligi.<\/p>\n\n\n\n<p>2.Said Ahmadt\u0131\u0144 sh\u0131\u01f5armalar\u0131<\/p>\n\n\n\n<p><strong>\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Said Ahmadt\u0131\u0144 \u00f3miri h\u00e1m<\/strong> <strong>d\u00f3rwetiwshiligi.<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>&nbsp; 1920-j\u0131ld\u0131\u0144 10-iyun\u0131nda Tashkent qalas\u0131n\u0131\u0144 Samarqand d\u00e1rwaza &nbsp;m\u00e1h\u00e1llesinde &nbsp;tuw\u0131l\u01f5an. On\u0131\u0144 &nbsp;balal\u0131\u01f5\u0131 &nbsp;Elbek, Aybek, \u01f4afur \u01f4ulam s\u0131yaql\u0131 jaz\u0131wsh\u0131lar d\u00f3gereginde \u00f3tti. T\u00e1biyat\u0131nan q\u0131z\u0131\u01f5\u0131wsha\u0144, t\u0131n\u0131m tappaytu\u01f5\u0131n Said Axmad \u00e1debiyatqa kirip &nbsp;kelgenge &nbsp;shekem j\u00fad\u00e1 &nbsp;k\u00f3p &nbsp;tarawlarda \u00f3zin s\u0131nap k\u00f3rdi: agitplakatlar jazd\u0131, artist bol\u0131w\u01f5a ur\u0131n\u0131p k\u00f3rdi, doktorl\u0131q mektebinde oq\u0131d\u0131, qur\u0131l\u0131s texnikum\u0131nda oq\u0131d\u0131, s\u00fawretlew mektebine qatnast\u0131, ataql\u0131 fotograf Penson\u01f5a sh\u00e1kirt bold\u0131, gazetalar\u01f5a xabarlar jazd\u0131. Ol Nizamiy at\u0131nda\u01f5\u0131 pedinstitutta bir m\u00faddet oq\u0131gannan keyin, 1941-jili \u201cMushtum\u201d jurnal\u0131nda isledi. 1942-1943-j\u0131llar\u0131 respublika radios\u0131nda, 1943-1947-j\u0131llar\u0131 \u201cQ\u0131z\u0131l \u00d3zbekstan\u201d &nbsp;gazetas\u0131nda, 1948 \u2013 1950 \u2013 j\u0131llar\u0131 &nbsp;\u201cSharq yulduzi\u201d &nbsp;jurnal\u0131nda &nbsp;miynet &nbsp;etti. 1950-j\u0131llard\u0131\u0144 bas\u0131nda milletshi s\u0131pat\u0131nda bir neshe j\u0131l qamal\u0131p ta sh\u0131qt\u0131. Milliy \u01f5\u00e1rezsizlik jol\u0131nda\u01f5\u0131 x\u0131zmetleri ush\u0131n Said Ahmad 1999-j\u0131l\u0131 \u00d3zbekstan Qaharman\u0131 ata\u01f5\u0131na miyasar bol\u01f5an. Jaz\u0131wsh\u0131 \u201c\u00d3zbekstan xal\u0131q jaz\u0131wsh\u0131s\u0131\u201d ata\u01f5\u0131na, M\u00e1mleketlik s\u0131yl\u0131qqa miyasar bol\u01f5an.<\/p>\n\n\n\n<p><strong>&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Said Ahmad&nbsp; sh\u0131\u01f5armalar\u0131<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>&nbsp; Said Axmad g\u00farri\u0144 jaz\u0131wsh\u0131 s\u0131pat\u0131nda tan\u0131l\u01f5an.&nbsp; On\u0131\u0144<a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/wiki\/Cho%CA%BBl_burguti\">&nbsp;&nbsp;&nbsp; \u201cCho\u2018lburguti\u201d<\/a>, &nbsp;<a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/wiki\/Lochin\">\u201cLochin\u201d<\/a>,&nbsp; <a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/wiki\/Bo%CA%BBston\">\u201cBo\u02bbston\u201d<\/a>, &nbsp;<a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/w\/index.php?title=To%CA%BByboshi&amp;action=edit&amp;redlink=1\">\u201cTo\u02bbyboshi\u201d<\/a>,&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; <a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/wiki\/Jimjitlik\">\u201cJimjitlik\u201d<\/a>, &nbsp;\u201c<a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/wiki\/Turnalar\">Turnalar\u201d<\/a>,&nbsp;<a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/wiki\/Hayqiriq\">\u201cHayqiriq\u201d<\/a>,&nbsp;<a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/w\/index.php?title=Alla&amp;action=edit&amp;redlink=1\">\u201cAlla\u201d<\/a>,&nbsp;<a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/w\/index.php?title=Muhabbatning_tug%CA%BBilishi&amp;action=edit&amp;redlink=1\">\u201cMuhabbatning tug\u02bbilishi\u201d<\/a>,&nbsp; <a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/w\/index.php?title=Qorako%CA%BBz_Majnun&amp;action=edit&amp;redlink=1\">\u201cQorako\u02bbz &nbsp;Majnun\u201d<\/a>&nbsp; s\u0131yaql\u0131 &nbsp;onla\u01f5an g\u00farri\u0144lerinde &nbsp;sad\u0131ql\u0131q, &nbsp;mehir, &nbsp;adamgershilik, &nbsp;isenim, iyman &nbsp;&nbsp;s\u0131yaql\u0131 &nbsp;&nbsp;&nbsp;ruwx\u0131y &nbsp;q\u00e1diriyatlar &nbsp;t\u00e1sirshe\u0144 s\u00e1wlelendirilgen. &nbsp;g\u00farri\u0144lerinde &nbsp;insan ruwx\u0131yl\u0131\u01f5\u0131n\u0131\u0144 k\u00f3rinislerin k\u00f3rsetiwge \u00falken itibar bergeni ush\u0131n da jaz\u01f5anlar\u0131 zaw\u0131q penen oq\u0131lad\u0131 h\u00e1m ol prozan\u0131\u0144 shay\u0131r\u0131 esaplanad\u0131. Jaz\u0131wsh\u0131 satiral\u0131q g\u00farri\u0144ler d\u00f3retiw boy\u0131nsha Qahhar d\u00e1st\u00farlerin dawam ettirgen d\u00f3retiwshi bol\u0131p tab\u0131lad\u0131. On\u0131\u0144 &nbsp;<a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/w\/index.php?title=Sobiq&amp;action=edit&amp;redlink=1\">\u201cSobiq\u201d<\/a>, &nbsp;<a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/wiki\/Qoplon\">\u201cQoplon\u201d<\/a>,&nbsp; <a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/w\/index.php?title=Mening_do%CA%BBstim_Babbaev&amp;action=edit&amp;redlink=1\">\u201cMening do\u02bbstim Babaev\u201d<\/a>, <a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/w\/index.php?title=O%CA%BBrik_domla&amp;action=edit&amp;redlink=1\">\u201cO\u02bbrik domla\u201d<\/a>,&nbsp;&nbsp;<a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/wiki\/Muzey\">\u201cMuzey\u201d<\/a>,&nbsp;<a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/w\/index.php?title=Bo%CA%BBri_ovi&amp;action=edit&amp;redlink=1\">\u201cBo\u02bbri ovi\u201d<\/a>,&nbsp;<a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/w\/index.php?title=Xandonpista&amp;action=edit&amp;redlink=1\">\u201cXandon pista\u201d<\/a>&nbsp;s\u0131yaql\u0131 k\u00f3plegen satiralar\u0131nda insan t\u00e1biyat\u0131nda\u01f5\u0131 kemshilikler k\u00f3rkem izertlenedi. Said Axmad hajviy s\u00f3z jilwalar\u0131n n\u00e1zik sezedi h\u00e1m onnan sheber paydalanad\u0131. On\u0131\u0144 aw\u0131l&nbsp; temas\u0131nda\u01f5\u0131&nbsp;<a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/w\/index.php?title=Qadrdon_dalalar&amp;action=edit&amp;redlink=1\">\u201cQadrdon&nbsp; dalalar\u201d<\/a>&nbsp;(1949),&nbsp;<a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/wiki\/Hukm\">\u201cHukm\u201d<\/a>&nbsp;(1958) qissalari, chalkash insoniy taqdirlar mahorat bilan aks ettirilgan \u201cQirq besh kun\u201d, \u201cHijron kunlari\u201d (1964),&nbsp;<a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/w\/index.php?title=Ufq_bo%CA%BBsag%CA%BBasida&amp;action=edit&amp;redlink=1\">\u201cUfq bo\u02bbsag\u02bbasida\u201d<\/a>&nbsp;(1969) romanlar\u0131nan ibarat <a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/wiki\/Ufq\">\u201cUfq\u201d<\/a>&nbsp;trilogiyas\u0131, insan t\u00e1\u01f5diri, tubalaw d\u00e1wiri jaw\u0131zl\u0131qlar\u0131 fon\u0131nda s\u00fawretlengen. <a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/wiki\/Jimjitlik\">\u201cJimjitlik\u201d<\/a>&nbsp;(1988) roman\u0131, balalar \u00f3miri s\u00fawretlengen&nbsp; <a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/w\/index.php?title=Sherzod_va_Gulshod&amp;action=edit&amp;redlink=1\">\u201cSherzod va Gulshod\u201d<\/a>&nbsp;(1945), d\u00fanyan\u0131\u0144 jeti m\u00fayeshine jay\u0131l\u01f5an&nbsp; <a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/wiki\/Kelinlar_qo%CA%BBzg%CA%BBoloni\">\u201cKelinlar qo\u02bbzg\u02bboloni\u201d<\/a>&nbsp;(1976), jal\u01f5\u0131z \u01f5arr\u0131n\u0131\u0144 ruwx\u0131y azaplar\u0131 s\u00e1wlelengen.&nbsp; <a href=\"https:\/\/uz.wikipedia.org\/wiki\/Kuyov\">\u201cKuyov\u201d<\/a>&nbsp;(1986) s\u0131yaql\u0131 saxnal\u0131q sh\u0131\u01f5armalar\u0131 jaz\u0131wsh\u0131n\u0131\u0144 \u00falken d\u00f3retiwshilik sheberliginen d\u00e1rek beredi.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table class=\"has-fixed-layout\"><tbody><tr><td colspan=\"2\"><\/td><td>&nbsp; Said Ahmad. UFQ. \/ qayta nashrga&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; tayyorlavchi Husanxo\u2018djaeva Nodira&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Said Ahmad q\u0131z\u0131.- Toshkent : Sano &#8211; Standart, 2016- 640 b. &nbsp;<\/td><\/tr><tr><td><\/td><td colspan=\"2\">Said Ahmad. UFQ : [matn] Trilogiya&nbsp;&nbsp;&nbsp; Said Ahmad &#8211; Toshkent : Turon zamin, 2024- 512 b. ISBN 978-9910-9533-2-3 &nbsp;<\/td><\/tr><tr><td><\/td><td><\/td><td><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<p>&nbsp;Jaz\u0131wsh\u0131 belgili \u201cUfq\u201d&nbsp; trilogiyas\u0131n jazad\u0131.&nbsp; Us\u0131 trilogiya jaz\u0131wsh\u0131 d\u00f3retiwsh\u0131l\u0131ginde ayr\u0131qsha or\u0131n tutad\u0131. Trilogiya jaz\u0131wsh\u0131 d\u00f3retiwsh\u0131l\u0131ginde zaman\u00f3g\u00f3y \u00f3zbek prozas\u0131nsa\u01f5\u0131&nbsp; iri d\u00f3retpe bold\u0131.&nbsp; Jaz\u0131wsh\u0131 us\u0131 trilogiya \u00fastinde 15- j\u0131l miynet etken. Bunda jaz\u0131wsh\u0131n\u0131\u0144 p\u00fatkil \u00f3mir jol\u0131n iyelep al\u01f5an \u2013 ur\u0131stan ald\u0131\u0144\u01f5\u0131, ur\u0131s d\u00e1wirindegi h\u00e1m ur\u0131stan keyingi j\u0131llard\u0131 \u00f3z ishine alad\u0131. Roman tiykar\u0131nda sh\u0131n tariyx\u0131y waq\u0131yalar jatad\u0131. Bul romanda Fer\u01f5ana kanal\u0131n\u0131\u0144 qur\u0131l\u0131s\u0131&nbsp; haqq\u0131nda s\u00f3z etiledi.&nbsp; Sol d\u00e1wirdegi xal\u0131qt\u0131\u0144 ruwx\u0131y d\u00fanyas\u0131n ash\u0131p beredi. Miynetkesh xal\u0131qt\u0131\u0144 m\u00e1rtligi haqq\u0131nda s\u00f3z etiledi. \u201cUfq\u201d&nbsp; \u00f3zbek h\u00e1m rus tillerinde k\u00f3p m\u00e1rte awdarma islenip qayta baspadan sh\u0131qt\u0131.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table class=\"has-fixed-layout\"><tbody><tr><td>&nbsp;<\/td><td colspan=\"3\">&nbsp; \u0421\u0430\u0438\u0434 \u0410\u0445\u043c\u0430\u0434. \u0416\u0438\u043c\u0436\u0438\u0442\u043b\u0438\u043a : \u0440\u043e\u043c\u0430\u043d. \u2013 \u0422\u043e\u0448\u043a\u0435\u043d\u0442 : Uzbekiston NMIU, 2011.&nbsp;&nbsp; -280 \u0431. &nbsp;<\/td><\/tr><tr><td colspan=\"2\"><\/td><td>Sayd Ahmad. Jimjitlik : &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Hikoyalar \/ A. Sayd \u2013 Toshkent : Turon zamin, 2024. \u2013 232 b.&nbsp;&nbsp;&nbsp; ISBN 978-9910-9532-9-3<\/td><td>&nbsp;<\/td><\/tr><tr><td><\/td><td><\/td><td><\/td><td><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<p>\u201cJimjitlik\u201d roman\u0131nda sovet d\u00e1wirindegi bassh\u0131lard\u0131\u0144 jarams\u0131z turm\u0131s\u0131, ezilgen \u00e1piway\u0131 xal\u0131qt\u0131\u0144 turm\u0131s t\u00e1rizi, uzaq j\u0131llar bassh\u0131lard\u0131\u0144 q\u0131s\u0131m\u0131 ast\u0131nda Afrikada jasa\u01f5an, hayal\u0131 h\u00e1m perzentinen ay\u0131r\u0131l\u0131p \u00fayine qaytqan Talibjan, bayl\u0131q h\u00e1m lawaz\u0131m ush\u0131n h\u00e1r qanday jerkenishlikke tayar qat\u0131npaz basl\u0131q Mirvali, \u00e1kesi \u00f3ltirilip, anas\u0131 Mirvali t\u00e1repinen tart\u0131p al\u0131n\u01f5an \u00c1zizbek s\u0131yaql\u0131 insanlard\u0131\u0144 t\u00e1\u01f5diri s\u00f3z &nbsp;etiledi. &nbsp;Romann\u0131\u0144 &nbsp;aq\u0131r\u0131nda &nbsp;Mirval\u0131n\u0131\u0144 \u201cbaskeserleri\u201dni\u0144 q\u00e1tesi aq\u0131betinde Talibjan qayt\u0131s bolad\u0131 h\u00e1m roman Mirvali Azizbek t\u00e1repinen \u00f3ltiriliwi menen tmamlanad\u0131.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table class=\"has-fixed-layout\"><tbody><tr><td><\/td><td>&nbsp; &nbsp; \u0421\u0430\u0438\u0434 \u0410\u0445\u043c\u0430\u0434. \u0422\u0430\u043d\u043b\u0430\u043d\u0433\u0430\u043d \u0430\u0441\u0430\u0440\u043b\u0430\u0440 : I \u2013 &nbsp;\u0436\u0438\u043b\u0434. \u04b2\u0438\u043a\u043e\u044f\u043b\u0430\u0440 \u2013 \u0422\u043e\u0448\u043a\u0435\u043d\u0442 : Sharq, 2010. \u2013 304 \u0431.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;&nbsp;<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<p>\u0421\u0430\u0438\u0434 \u0410\u0445\u043c\u0430\u0434\u0442\u044b\u04a3 \u0442\u0430\u04a3\u043b\u0430\u043c\u0430\u043b\u044b \u0448\u044b\u0493\u0430\u0440\u043c\u0430\u043b\u0430\u0440\u044b 1-\u0442\u043e\u043c\u044b\u043d\u0434\u0430 neshe hikayalar\u0131 kirgizilgen bol\u0131p, bul sh\u0131\u01f5arman\u0131 oq\u0131\u01f5an jaslard\u0131 \u00e1dep \u2013 ikraml\u0131l\u0131qqa hadall\u0131qqa t\u00e1rbiyalaw\u0131 s\u00f3zsiz. Bul sh\u0131\u01f5arma\u01f5a \u00e1debiyatsh\u0131 al\u0131m, \u00d3zbekstan qaharman\u0131 Ozod&nbsp; Sharafiddinov al\u01f5\u0131 s\u00f3z jaz\u01f5an.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table class=\"has-fixed-layout\"><tbody><tr><td><\/td><td>&nbsp; \u0410\u0445\u043c\u0430\u0434 \u0421\u0430\u0438\u0434. \u049a\u0438\u0440\u049b \u0431\u0435\u0448 \u043a\u0443\u043d : \u0420\u043e\u043c\u0430\u043d -\u0422\u043e\u0448\u043a\u0435\u043d\u0442 : \u0410\u0434\u0430\u0431\u0438\u0451\u0442 \u0432\u0430 \u0441\u0430\u043d\u044a\u0430\u0442&nbsp;&nbsp;&nbsp; \u043d\u0430\u0448\u0440\u0438\u0451\u0442\u0438, 1975. -256 \u0431. &nbsp;<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<p>\u201cQ\u0131r\u0131q bes k\u00fan\u201d roman\u0131 \u201cUfq\u201d trilogiyas\u0131n\u0131\u0144 birinshi kitab\u0131 bol\u0131p esaplanad\u0131. Avtor \u00f3zbek xalq\u0131n\u0131\u0144 tariyxta misli k\u00f3rilmegen m\u00e1rtlik, insan miynetini\u0144 jemisi bol\u01f5an \u201c\u00dalken Fer\u01f5ana kanal\u0131\u201d qur\u0131l\u0131s\u0131 fon\u0131nda s\u00fawretlenedi. \u201cUfq\u201d (\u201cQirq besh kun\u201d 1-kitap) trilogiyas\u0131 XX \u00e1sir millet turm\u0131s\u0131n\u0131\u0144 on j\u0131ll\u0131q d\u00e1wiri &#8211; ekinshi jer j\u00fazilik ur\u0131s, ur\u0131s h\u00e1m ur\u0131stan keyingi j\u0131llar waq\u0131yalar\u0131n \u00f3z ishine alad\u0131. Trilogiyada sol j\u0131llar\u0131 xal\u0131qt\u0131\u0144 bas\u0131na t\u00fasken m\u00fasiybetler, adamlard\u0131\u0144 k\u00f3kiregindegi \u00e1rmanlar, us\u0131 m\u00fan\u00e1sibetlerdi je\u0144iwge uq\u0131pl\u0131 bol\u01f5an te\u0144siz m\u00e1rtlik h\u00e1m jigerlilik jaz\u0131wsh\u0131 talant\u0131na t\u00e1n k\u00fashli ilham menen s\u00e1wlelendirilgen. Sh\u0131\u01f5armada Ikramjan, J\u00e1nnet, \u00c1zizxan, Dildar, Asrora s\u0131yaql\u0131 tere\u0144, xal\u0131qsh\u0131l, jarq\u0131n milliy obrazlar jarat\u0131l\u01f5an.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table class=\"has-fixed-layout\"><tbody><tr><td><\/td><td>&nbsp; \u0421\u0430\u0438\u0434 \u0410\u0445\u043c\u0430\u0434. \u0419\u0443\u049b\u043e\u0442\u0433\u0430\u043d\u043b\u0430\u0440\u0438\u043c \u0432\u0430 \u0422\u043e\u043f\u0433\u0430\u043d\u043b\u0430\u0440\u0438\u043c : \u0425\u043e\u0442\u0438\u0440\u0430\u043b\u0430\u0440. \u0410\u0434\u0430\u0431\u0438\u0439 \u045e\u0439\u043b\u0430\u0440. -\u0422\u043e\u0448\u043a\u0435\u043d\u0442 : Sano&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; standard \u043d\u0430\u0448\u0440\u0438\u0451\u0442\u0438, 2014. &#8211; 352 \u0431<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<p>Bul kitapt\u0131\u0144 avtor\u0131 &#8211; \u00d3zbekstan xal\u0131q jaz\u0131wsh\u0131s\u0131 Said Ahmad h\u00e1zirgi k\u00fande um\u0131t\u0131lmas esteliklerge aylan\u01f5an belgili \u00e1debiyat \u01f5ayratkerleri menen uzaq waq\u0131t birge bol\u01f5an. Olar\u01f5a saparlarda joldas bol\u01f5an. Xalq\u0131m\u0131zd\u0131\u0144 arda\u01f5\u0131nda\u01f5\u0131 bul biyt\u00e1kirar insanlard\u0131\u0144 nurl\u0131 k\u00fanlerinde de, azap-aq\u0131ret shekken waq\u0131tlar\u0131nda da jan\u0131nda bol\u01f5an. Eske t\u00fasiriwlerde \u00e1debiy toq\u0131malar joq. Kitapt\u0131\u0144 birinshi bab\u0131nda tilge al\u0131n\u01f5an h\u00e1m \u00e1jay\u0131p mehir menen s\u00fawretlengen ustazlar endi joq. Olar xal\u0131qqa,watan\u0131m\u0131zd\u0131\u0144 k\u00f3rkem \u01f5\u00e1ziynesine q\u0131mbat bahal\u0131 g\u00e1wharlar qald\u0131r\u0131p joql\u0131qqa ketken.<\/p>\n\n\n\n<p>Kitapt\u0131\u0144 ekinshi bab\u0131nda h\u00e1zirgi k\u00fande d\u00f3retiwshilik etip at\u0131r\u01f5an h\u00e1m b\u00fagingi k\u00fande jetik jaz\u0131wsh\u0131 bol\u01f5an, xalq\u0131m\u0131zd\u0131\u0144 h\u00farmetine erisken jaz\u0131wsh\u0131lar, kitap avtor\u0131n\u0131\u0144 sh\u00e1kirtleri haqq\u0131nda q\u0131z\u01f5\u0131n pikirler bayan etiledi.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; \u00dashinshi bapta g\u00e1 nurl\u0131, g\u00e1 nurs\u0131z k\u00fanlerdi bas\u0131nan keshirgen avtord\u0131\u0144 azaplar\u0131, k\u00f3p mashaqatlar menen tapqan \u0131\u01f5bal\u0131 haqq\u0131nda t\u00e1sirli pikirler bayan etiledi. Bul sh\u0131\u01f5arma oq\u0131wsh\u0131lard\u0131 biyp\u00e1rwa qald\u0131rmayd\u0131 dep oylaym\u0131z. Olard\u0131 oylan\u0131w\u01f5a shaq\u0131r\u0131p, bul jaqt\u0131 k\u00fanlerde jasaw bax\u0131t\u0131 qanshelli mashaqatlar esab\u0131nan kelgenin bayan etedi.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table class=\"has-fixed-layout\"><tbody><tr><td><\/td><td>\u00a0 \u00a0       Sayd Ahmad. Qorako\u2018z majnun : \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0Hikoyalar \/ A. Sayd; so\u2018zboshi muallifi \u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0U. Normatov. \u2013 Toshkent : Sano-standart, 2016. \u2013 232 b.<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<p>Jaz\u0131wsh\u0131n\u0131\u0144 \u201cQorako\u2018z majnun\u201d atamas\u0131 menen jar\u0131q k\u00f3rgen bul kitab\u0131na bir neshe sh\u0131\u01f5armalar\u0131 j\u00e1mlengen bol\u0131p, olardan: \u201cSarob\u201d, \u201cBorsa kelmas darvozasi\u00bb\u201d, \u201cTaqdir, taqdir, muncha shavqatsizsan?\u201d, \u201cOt bilan suhbat\u201d, \u201cRostguy posbon\u201d, \u201cOftob oyim\u201d, \u201c Qorako\u2018z majnun\u201d, \u201cUchinchi minora\u201d, \u201cQishdan qolgan<\/p>\n\n\n\n<p>qar\u01f5alar\u201d, \u201cBuqalamun bilan uchrashuv\u201d, \u201cAzob\u201d h\u00e1m basqa da bir neshe hikayalar\u0131nan ibarat. Bul sh\u0131\u01f5armalar\u0131nda jaz\u0131wsh\u0131 \u00e1debiyat\u0131m\u0131zd\u0131\u0144 totalitar rejim d\u00e1wirinde bas\u0131p \u00f3tken mashaqatl\u0131 jollar\u0131, Ata \u2013 ana, perzent ortas\u0131nda\u01f5\u0131 m\u00fan\u00e1sibetler korsetip beriledi. \u201cQorako\u2018z majnun\u201d hikayas\u0131nda bolsa iyman j\u00fazli g\u00f3zzal insan bol\u01f5an bir anan\u0131\u0144 bul jar\u0131q d\u00fanyadan \u00e1rman, qay\u01f5\u0131 h\u00e1m \u00f3kinish penen k\u00f3z jum\u0131w\u0131na sebepshi bol\u01f5an perzent obraz\u0131 milliy q\u00e1diriyatlar\u0131m\u0131zd\u0131 joq q\u0131l\u0131w\u01f5a qarat\u0131l\u01f5an sol d\u00e1wirdi\u0144 ayaws\u0131z siyasat\u0131n\u0131\u0144 aq\u0131beti h\u00e1m ayan\u0131shl\u0131 qurban\u0131 retinde s\u00fawretlenedi.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table class=\"has-fixed-layout\"><tbody><tr><td><\/td><td>&nbsp; \u0421\u0430\u0438\u0434 \u0410\u04b3\u043c\u0430\u0434. \u042e\u043b\u0434\u0443\u0437 : \u04b2\u0438\u043a\u043e\u044f\u043b\u0430\u0440, &nbsp;\u043e\u0447\u0435\u0440\u043a\u043b\u0430\u0440, \u04b3\u0430\u0436\u0432\u0438\u044f \u0432\u0430 \u043f\u044c\u0435\u0441\u0430.- \u0422\u043e\u0448\u043a\u0435\u043d\u0442 : \u0492\u0430\u0444\u0443\u0440 \u0492\u0443\u043b\u043e\u043c, 1986.&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; &#8211; 244 \u0431.<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<p>&nbsp;&nbsp;&nbsp; Said Axmadt\u0131\u0144 \u201cYo\u2018lduz\u201d toplam\u0131nda da bir neshe hikaya, ocherk , hajvlar h\u00e1m pesas\u0131 kirgizilgen bol\u0131p, sol d\u00e1wirdegi aw\u0131llarda\u01f5\u0131 bol\u0131p at\u0131r\u01f5an ja\u0144al\u0131qlar, \u00f3zgerisler haqq\u0131nda s\u00f3z etedi. Paxta ustalar\u0131, sharwalar, ba\u01f5manlar tuwral\u0131 ocherklerinde sol d\u00e1wir qaharmanlar\u0131n\u0131\u0144 obrazlar\u0131 sheberlik penen s\u00fawretlep berilgen.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table class=\"has-fixed-layout\"><tbody><tr><td><\/td><td>\u0421\u0430\u0438\u0434 \u0410\u04b3\u043c\u0430\u0434. <strong>\u0421\u043e\u0440\u043e\u043a \u043f\u044f\u0442\u044c \u0434\u043d\u0435\u0439 :<\/strong>&nbsp; \u0420\u043e\u043c\u0430\u043d (\u0410\u0432\u0442\u043e\u0440\u0438\u0437. \u043f\u0435\u0440. \u0441 \u0443\u0437\u0431. \u041a.\u0425\u0430\u043a\u0438\u043c\u043e\u0432\u0430) \u2013 \u041c\u043e\u0441\u043a\u0432\u0430 : \u0421\u043e\u0432\u0435\u0442\u0441\u043a\u0438\u0439 \u043f\u0438\u0441\u0430\u0442\u0435\u043b\u044c, 1979. \u2013 247 \u0441.<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<p>Belgili \u00f3zbek jaz\u0131wsh\u0131s\u0131 Said Ahmad \u201cQ\u0131r\u0131q bes k\u00fan\u201d roman\u0131nda ul\u0131wma xal\u0131ql\u0131q qur\u0131l\u0131st\u0131\u0144 sawlatl\u0131 k\u00f3rinislerin, \u00dalken Fer\u01f5ana kanal\u0131n bir yar\u0131m ayda qur\u0131p pitkergen qur\u0131l\u0131ssh\u0131lard\u0131\u0144 qaharmanl\u0131q miynetin k\u00f3rsetti.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table class=\"has-fixed-layout\"><tbody><tr><td><\/td><td><strong>&nbsp;<\/strong> <strong>\u0421\u0430\u0438\u0434 \u0410\u0445\u043c\u0430\u0434. \u0413\u043e\u0440\u0438\u0437\u043e\u043d\u0442 :<\/strong>&nbsp; \u0420\u043e\u043c\u0430\u043d (\u0410\u0432\u0442\u043e\u0440\u0438\u0437. \u041f\u0435\u0440\u0435\u0432. \u0421 \u0443\u0437\u0431. \u041d. \u0412\u043b\u0430\u0434\u0438\u043c\u0438\u0440\u043e\u0432\u043e\u0439). \u2013 \u041c\u043e\u0441\u043a\u0432\u0430 : \u0421\u043e\u0432\u0435\u0442\u0441\u043a\u0438\u0439 \u043f\u0438\u0441\u0430\u0442\u0435\u043b\u044c, 1968. -255 \u0441.<strong><\/strong><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<p>&nbsp;&nbsp; Fer\u01f5ana oypatl\u0131\u01f5\u0131na snaryadlar, bombalard\u0131\u0144 jar\u0131l\u0131w\u0131 jetip barmay at\u0131r. Biraq romanda k\u00f3rsetilgen adamlar front penen &nbsp;baylan\u0131sl\u0131. Ul\u0131wma qay\u01f5\u0131 hadal adamlard\u0131 birlestiredi. &nbsp;Olar dushpan &nbsp;\u00fastinen &nbsp;tezirek &nbsp;jeniske &nbsp;erisiw ush\u0131n qol\u0131nan kelgenin islewge umt\u0131lad\u0131. Ur\u0131sqa ketken er adamlard\u0131\u0144 orn\u0131n basqan keshegi mektep oq\u0131wsh\u0131lar\u0131, jas hayal-q\u0131zlar, \u01f5arr\u0131-kempirler frontqa k\u00f3birek az\u0131q-awqat, paxta jetistiriw ush\u0131n k\u00fashin de, waqt\u0131n da ayamay miynet etpekte.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-table\"><table class=\"has-fixed-layout\"><tbody><tr><td>&nbsp;<\/td><td>Sayd Ahmad. Poraxo\u2018rning o\u2018limi : [matn]&nbsp; Hajviy qissa va nikoyalar \/ A. Sayd- Toshkent : Turon zamin, 2025. \u2013 256 b. &nbsp;ISBN 978-9910-8630-4-2<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n<p>Qo\u2018lingizdagi to\u2018plamdan O\u2018zbekiston qahramoni, O\u2018zbekiston xalq yozuvchisi Said Ahmadning hajviy qissa va hikoyalari o\u2018rin olgan.<\/p>\n\n\n\n<p>&nbsp; Adibning bir- biridan qiziqarli, hajv tig\u2018iga yo\u2018g\u2018rilgan qissa va hikoyalarini o\u2018qigan kitobxonning yuziga tabassum inadi.<\/p>\n\n\n\n<p>&nbsp;Said Ahmadning ushbu &nbsp;to\u2018plami sizning sevimli hamrohingiz bo\u2018lib qolishiga ishonamiz.<\/p>\n\n\n\n<p>Tayyorlagan:<\/p>\n\n\n\n<p>Bibliografiya x\u0131zmati rahbari &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;G. Xalmuratova<\/p>\n\n\n\n<p>Bibliograf:&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;Z. Nurlepesova<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>M\u00e1limleme bibliografiya x\u0131zmeti Xal\u0131q ardaqla\u01f5an jaz\u0131wsh\u0131 \u00d3zbekstan xal\u0131q jaz\u0131wsh\u0131s\u0131, \u00d3zbekstan Qaharman\u0131&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; Said Ahmad tuw\u0131l\u01f5an\u0131na 100 j\u0131l&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; \u00c1debiyatlard\u0131\u0144 jazba \u043ebzor\u0131 Xojeli 2025 &nbsp; Us\u0131 j\u0131l\u0131 \u00d3zbekstan xal\u0131q jaz\u0131wsh\u0131s\u0131, \u00d3zbekstanda x\u0131zmet k\u00f3rsetken k\u00f3rkem \u00f3ner \u01f5ayratkeri, \u00d3zbekstan qaharman\u0131 Said Ahmad&nbsp; 105 jasqa tolad\u0131.&nbsp; Bul s\u00e1ne \u00d3zbekstan k\u00f3leminde ke\u0144 t\u00f3rde belgilenbekte. Xojeli rayon\u0131 M\u00e1limleme -kitapxana oray\u0131nda da bul&nbsp; s\u00e1neni [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[81],"tags":[88],"class_list":["post-1675","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bibliografiya-xizmati","tag-xojeli-rayoni-malimleme-kitapxana-orayi"],"blocksy_meta":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/xojayli-takm.uz\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1675","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/xojayli-takm.uz\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/xojayli-takm.uz\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/xojayli-takm.uz\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/xojayli-takm.uz\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1675"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/xojayli-takm.uz\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1675\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1677,"href":"https:\/\/xojayli-takm.uz\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1675\/revisions\/1677"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/xojayli-takm.uz\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1675"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/xojayli-takm.uz\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1675"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/xojayli-takm.uz\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1675"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}